Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.

I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Byggnadsvård och återbruk

Hur gick det till när en förfallen lada, ett övergivet torp, en sönderrenoverad herrgård, ett obeboeligt militärboställe och en illaluktande lägenhet i stan fick nytt liv och sin själ tillbaka? Var började man? Hur visste man var man skulle leta? Och vad hoppade man över?

Om författaren: Göran Gudmundssons nya stora bok är en guldgruva för alla som älskar gamla hus med tradition och känsla. Här berättar han historien om fem genomgripande renoveringsprojekt med vitt skilda förutsättningar. Med stor sakkunskap beskriver han hela processen – före, under och efter – och visar i detalj hur man går till väga för att hitta spåren av det gamla, leta renoveringsmaterial, färgsätta och tapetsera. Och inte minst hur man kan förhålla sig till de olika vägval som finns. För hur ska man egentligen tänka om originalfärger och gamla byggmaterial – om man också ska bo i huset? Finns det rätt eller fel? 

”Många tror att byggnadsvård inte är något för dem. Det vill jag ändra på. Jag vill visa att ALLA – inte bara ägare av gamla hus utan också de som har en äldre lägenhet, som vill bygga om en övergiven ekonomibyggnad till fritidshus eller bara är allmänt miljö- och återvinningsintresserade – kan hitta inspiration i det gamla sättet att bygga och inreda. För väljer man att bygga nytt med gamla metoder och med begagnat material får man dessutom själen på köpet.”

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.