Inomhus
Utomhus
Penslar och tillbehör
Se alla penslar och tillbehör
Pigment
Se alla pigment
Eluttag
Strömbrytare
Tillbehör - el och belysning
Se alla tillbehör
Belysning
Knoppar
Se alla knoppar
Krokar
Se alla krokar
Fönster
Dörrar
Verktyg och maskiner
Se alla verktyg och maskiner
Spik och skruv
Foder och lister
Plåt och metall
Se all plåt och metall
Kök och badrum
Ventilation
Se all ventilation
Isolering
Se all isolering
Kakel
Se alla kakel
Golv
Se alla golv
Lera
Se all lera
Dukning och porslin
Se all dukning och porslin
Textil
Möbler
Se alla möbler
Trädgård
Städa
Se allt inom städa
Godis
Se allt godis
Böcker
Se alla böcker
Presentkort
Köp presentkort
Eldstäder
Art.nr: 2142
210 SEK
Grå, Vit
Det finns inga recensioner än.
Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *
Din recension *
Namn *
E-post *
Spara mitt namn, min e-postadress och webbplats i denna webbläsare till nästa gång jag skriver en kommentar.
Handdrejad blomkruka med fat av traditionell sort. Röd blomkruka som togs fram som specialprodukt inför julen för några år sedan men som nu ingår i ordinarie sortiment.
Blomkrukstillverkningen blev industri och massproduktion i Sverige runt sekelskiftet 1900. Innan dess gjordes alla krukor för hand och även faten. Yrket kallades krukmakare.
Typiskt för handgjorda krukor är att man ser krukmakarens händer i godset. Avtrycken från handdrejningen ger låga åsar på ytan och avtecknar sig på utsidan. En handdrejad kruka är alltså inte lika slät som en maskinkruka, den är mer personlig och har mer liv och variation.
En detalj som också avslöjar det riktiga hantverket är den mjuka, runda kanten upptill. Den kan förvisso också tillverkas i maskin, men blir aldrig lika mjuk och individuell som på en handdrejad kruka.
545 SEK
Servett i ”fattigmansdräll”. Robusta servetter för vardag och fest.
I Gysinge fanns till 1980-talet ett sjukhem som drevs av landstinget. För att skapa sysselsättning åt de drygt 60-talet psykiskt sjuka som vistades på hemmet fanns bland annat en vävstuga. Många av de intagna kvinnorna tillbringade lång tid i vävstugan, som gav dem en meningsfullare tillvaro – och landstinget ett tillskott i kassan.
På hemmet vävdes riktiga tyger, inte terapiarbeten i modern, negativ bemärkelse. Bland annat vävdes alla gardiner, dukar och servetter till återinvigningen av Gysinge herrgård på 1960-talet.
Det här tyget är en så kallad sållväv (mönstret ser ut som ett såll – men framträder först efter tvätt!), vävt på beställning till ett pensionat i Järvsö på 60-talet.
Vävsättet kallas också fattigmansdräll, ett vävsätt som åstadkom ett tyg som ser mycket mer exklusivt ut än vad det egentligen är. Vävsättet är mycket gammalt och ger ett högabsorberande och slitstarkt tyg. Vackrast blir tyget om man manglar det, då framhävs de blanka linnetrådarna i inslaget, mot den mattare varpen av bomull. Kvalitén blir bara skönare ju mer man sliter tyget.
195 SEK
Vit eller grålaserad handdrejad spillkum i terrakottalera. Den perfekta vispskålen! Även fin som fruktskål. Finns i tre olika storlekar.
325 SEK – 965 SEK
Dricksglasen i bägarform från 1700-talet är mycket sällsynta. Ibland ser man något exemplar på kvalitetsauktionerna i Stockholm. Några få glas finns även bevarade i svenska museisamlingar.
Glasen är till formen snarlika silverbägarna från samma tid. De har samma trumpetform, de har samma omvikta mynningskant och den tydligt markerad klacken är också snarlik silverbägarnas fot. Att bägarglasen är en vardagligare variant av silverbägarna är inte att ta miste på, även om glasbägare, liksom till exempel porslinstallrikar, redan i sig var stor lyx på 1700-talet. Det som ändå förvånar är att de finns så få bevarade bägarglas, jämfört med till exempel vinglas på fot. Kanske hänger det samman med att glasbägarna ansågs enklare än glas på Våra bägarglas är handblåsta fot och att de användes flitigare och därmed också oftare gick sönder.
Våra bägarglas är handblåsta och därför lika individuella som originalen. Glasmassan varierar med ojämn tjocklek, sliringar, ränder och ibland blåsor. Puntelmärket under klacken visar var glasblåsarens pipa suttit. Den omvikta mynningskanten är också en typisk 1700-talsdetalj.
Finns i tre storlekar. Ett stort för öl eller saft. Ett i mellanstorlek för vin, vatten eller mjölk. Och ett litet nubbglas. Alla tre glasen är lämpliga som vaser. Den första tussilagon i nubbglaset, ett fång vit- eller blåsippor i vinglaset, eller en bukett sommarblommor i ölglaset.
365 SEK
Handdrejade blomkrukor och fat av traditionell sort. Blomkrukstillverkningen blev industri och massproduktion i Sverige runt sekelskiftet 1900. Innan dess gjordes alla krukor för hand och även faten. Yrket kallades krukmakare. Typiskt för handgjorda krukor är att man ser krukmakarens händer i godset. Avtrycken från handdrejningen ger låga åsar på ytan och avtecknar sig på utsidan. En handdrejad kruka är alltså inte lika slät som en maskinkruka, den är mer personlig och har mer liv och variation. En detalj som också avslöjar det riktiga hantverket är den mjuka, runda kanten upptill. Den kan förvisso också tillverkas i maskin, men blir aldrig lika mjuk och individuell som på en handdrejad kruka.
Innan blomkrukstillverkningen blev industri i Sverige runt sekelskiftet 1900 fanns en mängd krukmakare som bland annat gjorde blomkrukor. Typiskt för deras handgjorda krukor är att man ser avtryck från krukmakarens händer i godset. Handdrejningen ger nämligen låga åsar på ytan som avtecknar sig både på ut- och insidan.
En handdrejad kruka är alltså inte lika stel som en maskinkruka, den är mer personlig och har mer liv och variation. En detalj som också avslöjar det riktiga hantverket är den mjuka, runda kanten upptill. Den kan förvisso också tillverkas i maskin, men blir aldrig lika mjuk och individuell som på en handdrejad kruka.
På Gysinges små lejonkrukor sitter också två lejonmaskaroner på bröstet, en vanlig dekoration i början av 1800-talet.
665 SEK
Recensioner
Det finns inga recensioner än.