Handsmidd spik är avsedd för normalt snickeribehov, t ex spikning av tak- och väggpaneler, golv, foder, socklar mm i miljöer från tiden före 1800-talets mitt. Handsmidd spik ersattes under 1800-talets senare hälft av s k klippspik.

Man brukar i valet av längd på spiken säga att 1/3 skall sitta i brädan och minst 2/3 i regeln.

Generellt kan den handsmidda spiken indelas i följande användningskategorier:

• 1-1,5 tum        Fönsterbeslag
• 2 tum              Handhyvlade lister, foder och annat finsnickeri
• 3 tum              Kilsågade tak-, vägg-och bröstpanel m m  invändigt. Och till spikning av kilsågad brädfodring utvändigt.
• 4 tum              Grövre brädfodring och till spikning av locklister utvändigt.
• 5 tum              Kilsågade golv m m invändigt samt till grövre snickerier utvändigt.

Nubb till tätningslist i ull. En förpackning innehåller ca 100 st nubb i blåjärn.

Passar även till fönsterbeslag efter 1850, som normalt alltid är spikade. Ej förzinkad, vilket gör målningen lättare.

OBS! Bågträet bör förborras för att undvika sprickbildning. Räkna med en åtgång på ca 40 nubb per fönster om två bågar.

Klippspik är en maskinsmidd spik med konand form på klingan och platt eller halvrund skalle. Den konande klingan gör att spiken kan dras ur, utan att virket spricker. Efter att ha rätat ut spiken, går den använda på nytt – till skillnad från modern spik. Klippspik började tillverkas under senare delen av 1800-talet och ersatte successivt handsmidd spik. Spiken klipps ur kraftig stålplåt, därav namnet. Generellt kan spiken indelas i följande användningskategorier.

• 2,5 tum. Till lister, foder och finsnickeri invändigt.
• 3 tum. Till spikning av pärlspontpanel mm invändigt. Till spikning av brädfodring utvändigt.
• 4 tum. Till brädfodring och till spikning av locklister utvändigt.
• 5 tum. Tiill spikning av golv mm invändigt.