HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Gör om gör rätt – Landet runt med Renoveringsraseriet av författarna Gustav Bergström och Alfred Skogberg.

De senaste årtiondena har vi sett container efter container fyllas av vårt gemensamma byggnadsarv. Fina 50-talskök slits ut och ersätts av massproducerade, munblåsta fönsterglas hamnar på tippen och billiga material som inte går att underhålla ersätter gamla och gedigna.

Renoveringsraseriet har sedan starten 2020 kritiserat ovarsamma renoveringar på deras populära Facebook- och Instagramkonton med samma namn.

I den här boken får vi följa grundarna, Gustav Bergström och Alfred Skogberg, på en resa till tolv svenska städer; från Kiruna i norr till Sölvesborg i söder. De pratar med arkitekter, stadsplanerare och experter och pekar ut både goda exempel och rena katastrofer.

Gör om gör rätt är både ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. Att vårda och bevara handlar nämligen inte bara om nostalgi, det är ett måste om vi vill uppnå klimatmålen. Det är hög tid att vi börjar se värdet i hantverk och kvalitet, och inser att nytt inte alltid är bättre!

Hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem.

Följ med på byggnadsantikvarien Erika Åbergs egen husresa. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och bästa råd – från planering och strategier till praktiska projekt. Ett gammalt hus eller en lägenhet med historisk själ och atmosfär är en dröm för många. Ett bekvämt familjeliv i ett charmigt hem med moderna funktioner, sunda material och vackra detaljer. Men vardagen i en äldre byggnad innebär också att det alltid är något som ska repareras, bytas ut eller förskönas.

Erika Åberg och hennes man har under ett drygt decennium restaurerat sin gård från grunden, ute och inne, och levt familjeliv med två små barn under tiden. Hur får man tid, råd och kraft?

I den här boken berättar hon i tio kapitel om tio grundläggande sätt att tänka kring byggnadsvård och restaurering. Det handlar om allt från förhållningssätt till praktiska steg för steg-moment.

Boken visar hur du kan restaurera på ett sätt som är hållbart; för hemmet, för miljön och för dig och din familj.

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.