Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig?

I Sverige finns en unik skatt av arkiverat material som kan berätta oändligt mycket om våra hus och dess invånare genom historien. Det gäller inte alls bara slott och herresäten. Även om våra lantställen, egnahemshus, stadslägenheter och förortsvillor finns mycket att berätta. Det gäller bara att veta var man ska leta.

I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört.

Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.



I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.