Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Anvisningar för underhåll och reparation. Skriften handlar om hur man underhåller och reparerar gamla skivtäckta plåttak, utan att de kulturhistoriska värdena går till spillo. Tyngdpunkten i häftet ligger på arbetsutförandet och tar även upp gamla lösningar för rännor, fönsterbleck och andra viktiga detaljer. Rikt illustrerad. 

Byggnadsvård för lägenheter tar sitt avstamp i den moderna stadens framväxt under slutet av 1800-talet och låter oss följa utvecklingen av den svenska lägenheten decennium för decennium, fram till 1980-talets slut. Genom att belysa hur politiska krafter samverkat med estetiska ideal och byggnadstekniska landvinningar ger boken en unik inblick i varför våra hem ser ut som de gör. Alltifrån hur bostadsområden utformats och fasader fått sina utseenden, till rummens indelningar, väggarnas färger och golvlisternas specifika profiler. På ett lättillgängligt sätt får du kunskap om den rika historia som döljer sig bakom de kanske slitna golven eller flagnande taperna.

Bokens andra del består av ett utförligt kapitel helt ägnat de praktiska aspekterna av renovering och lägenhetsvård. Här presenteras konkreta strategier för hur man kan närma sig och förhålla sig till frågor som rör vård och renovering, såväl som handfasta tips på hur man bäst går till väga när man står inför behovet av att återställa eller byta ut något.

Byggnadsvård för lägenheter utgör ett oumbärligt redskap för alla som är intresserade av att vårda sin lägenhet och dess historia.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.