Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.

I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Historiska oljefärger i arkitektur och restaurering är en grundlig framställning om sammansättningen av det svenska byggnadsmåleriets linoljefärger från 1700-talet och framåt.

Den ger en tydlig men mångfacetterad bild av hur recepten varierat under olika perioder och hur de anpassats i förhållande till olika underlag.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.