Svarvat dörrvred av en modell vanlig på ytterdörrar främst under början av 1800-talet. I första hand tänkt som vred till pardörrar och ytterdörrar. Obehandlat järn, som inte behöver rostskyddsbehandlas. Järnet rostar första tiden och får därefter automatiskt en skyddande mörk yta. Till vredet finns passande rosetter och nyckelskyltar i järn.

Svarvat trycke av en modell vanlig från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Kan användas både i instickslås i ytterdörrar och inomhusdörrar. Polerad mässing som mörknar naturligt. Till trycket finns passande rosetter och nyckelskyltar (se Närliggande produkter).

1930 var genombrottsåret för funkisen i Sverige. En strävan mot enkla och funktionella former, ärliga och tydliga material och inte minst mot en förenklad masstillverkning banade vägen för en hel rad nya byggnadsmaterial.

På beslagssidan kom speciellt dörrbeslagen att förändras. Nu kom förnicklade ytor istället för mässing som ju måste putsas för att hålla sig blank. Nu kom lättstädad bakelit i handtagen, istället för trä. Och de nya långskyltarna förenade de båda funktionerna rosett och nyckelskylt i en enda plåt.

Dessutom standardiserades dörrlåsen så att alla trycken passade till alla lås och alla långskyltar tillverkades med samma avstånd mellan trycket och hålet för nyckeln.

Dörrtrycket Villagatan är ett typiskt innerdörrbeslag från epoken 1890-1920, en tid då man lade ner stor möda vid interiörerna, detaljerna och materialen. Lägg till exempel märke till det ebenholzimiterande trähandtaget, pärlranden som innefattar handtaget som om det vore ett guldsmedsarbete och den välgjutna ändknoppen där raden av pärlor kommer igen.

Trycket är justerbart och passar till såväl tjocka som tunna dörrar.