Dörrtrycke av vanlig modell från den nationalromantiska epoken under tidigt 1900-tal. Trycken finns i flera varianter från den här tiden, många av dem är kantiga och obekväma, men just denna modell är både linjeskön och skön att hålla.

Modellen var populär framför allt på ytterdörrar, men förekom även på innerdörrar. Järntryckena var vanliga ända in på 1950-talet, särskilt på timmerstugor och fritidshus där man vill ha en mer rustik prägel.

Till trycket finns en nyckelskylt, så kallad långskylt, i samma stil, svagt kupad och med »hamrad« yta. Denna ingår i produkt Dörrtrycke järn, komplett. 

1930 var genombrottsåret för funkisen i Sverige. En strävan mot enkla och funktionella former, ärliga och tydliga material och inte minst mot en förenklad masstillverkning banade vägen för en hel rad nya byggnadsmaterial.

På beslagssidan kom speciellt dörrbeslagen att förändras. Nu kom förnicklade ytor istället för mässing som ju måste putsas för att hålla sig blank. Nu kom lättstädad bakelit i handtagen, istället för trä. Och de nya långskyltarna förenade de båda funktionerna rosett och nyckelskylt i en enda plåt.

Dessutom standardiserades dörrlåsen så att alla trycken passade till alla lås och alla långskyltar tillverkades med samma avstånd mellan trycket och hålet för nyckeln.

Svarvat trycke av en modell vanlig från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Kan användas både i instickslås i ytterdörrar och inomhusdörrar. Polerad mässing som mörknar naturligt. Till trycket finns passande rosetter och nyckelskyltar (se Närliggande produkter).

Dörr- och porthandtag, tidigt 1800-tal. Handsmitt linoljebränt järn i form av en orm. Ursprungligen från en gård i Åsgarn, södra Dalarna. Monteras med två handsmidda spikar i varje fäste. Kan placeras våg- eller lodrätt.