Dörrtrycke av vanlig modell från den nationalromantiska epoken under tidigt 1900-tal. Trycken finns i flera varianter från den här tiden, många av dem är kantiga och obekväma, men just denna modell är både linjeskön och skön att hålla. Modellen var vanligt framför allt på ytterdörrar, men förekom även på innerdörrar. Trycken var vanliga ända in på 1950-talet och blev speciellt populära på timmerstugor och fritidshus där man vill ha en mer rustik prägel. Till trycket finns en nyckelskylt, så kallad långskylt, i samma stil, svagt kupad och med »hamrad« yta.

Modell Låsbolaget Nr 647

Tidsperiod 1905-1930

Rosetter ingår

Skruv ingår inte

Passande skruv nummer 6

Svarvat dörrvred av en modell vanlig på ytterdörrar främst under början av 1800-talet. I första hand tänkt som vred till pardörrar och ytterdörrar. Obehandlat järn, som inte behöver rostskyddsbehandlas. Järnet rostar första tiden och får därefter automatiskt en skyddande mörk yta. Till vredet finns passande rosetter och nyckelskyltar i järn.

1930 var genombrottsåret för funkisen i Sverige. En strävan mot enkla och funktionella former, ärliga och tydliga material och inte minst mot en förenklad masstillverkning banade vägen för en hel rad nya byggnadsmaterial.

På beslagssidan kom speciellt dörrbeslagen att förändras. Nu kom förnicklade ytor istället för mässing som ju måste putsas för att hålla sig blank. Nu kom lättstädad bakelit i handtagen, istället för trä. Och de nya långskyltarna förenade de båda funktionerna rosett och nyckelskylt i en enda plåt.

Dessutom standardiserades dörrlåsen så att alla trycken passade till alla lås och alla långskyltar tillverkades med samma avstånd mellan trycket och hålet för nyckeln.