Denna typ av ljushållare finns ibland inmurad i väggen på öppna spisar från 1700-talet. Idén är att man med den vitlimmade spisen som reflektor kan skapa ljus i ett helt rum enbart med hjälp av en liten ljusstump. Ljushållare av den här typen satt alltså normalt inmurad på spisens framsida eller yttersida.

Saknar man en sådan här ljushållare kan man komplettera med den i efterhand genom att leta reda på en fog i muren, borra hål försiktigt hål och fästa in hållaren med putsbruk. Den skada som uppstår i putsen målar man sedan över med ny färg. Ljushållaren har en utsmidd konisk pipa där ljuset placeras. Pipan passar lika bra till dagens standardljus, typ ”antikljus” eller kronljus, som till gamla tiders talgdankar. Bakre änden av hållaren är bockad för att ljushållaren skall sitta stadigt i muren och inte kunna ryckas ut. Vill man knacka in ljushållaren i t ex en timmervägg, bör man först knacka bort denna bockning.

Handsmitt linoljebränt järn. Högkvalitativt hantverk. Höjd 9 cm.

Små, vita porslinsknoppar, isolatorer, för montering av tvinnad sladd. Säljes styckvis. Nytillverkade efter tidig 1900-talsförebild.

Isolatorerna skruvas fast med spårskruv med kullrig skalle. Sladden trycks därefter fast med ett enkelt handgrepp. Mycket lätt att montera med andra ord. Ett normalt avstånd mellan isolatorerna var förr cirka 40 cm. Till två meter sladd går det alltså åt fem isolatorer.

Normalt använde man vit sladd till vita tak och vit eller svart sladd till väggar, lite beroende på vilken färg tapeten eller väggen hade. Vill man anpassa till annan väggkulör, går det bra att måla våra isolatorer med färgad dammarlösning. 

Porslinsknopparna används idag även till skåpluckor, liksom för att hänga handdukar på!

Porslin, glaserat. Höjd 20 mm, diameter 16 mm. Skruv ingår. Säljes styckvis.

OBS! Enligt svenska regler får sladd som ingår i en fast högspänningsinstallation ej fästas med dylika knoppar. En sladd som utgör en del av en lampa kan dock fästas med dessa.