Kring Engelsbergs bruks anrika byggnader ligger en omsorgsfullt anlagd trädgård som utvecklats och förändrats genom århundradena. Den 10 hektar stora ytan har präglats av växlande trender och olika ägares visioner som medeltidens kål- och humlegårdar, barockens formträdgård, 1700-talets landskapsideal och 1800-talets blommiga trädgårdskultur.   Engelsbergs bruk är beläget vid sjön Åmänningen i Västmanlands län. Bruket grundades 1681 och utvecklades till ett av världens då modernaste järnbruk.

Idag är Engelsberg ett av få bruk i Sverige som har kvar såväl byggnader som det mesta av den tekniska utrustningen och fastigheten listades som världsarv 1993.   I denna rikt illustrerade bok sätts trädgården på Engelsbergs bruk i ett större sammanhang av odlingshistoria och trädgårdsarkitektur där skiftande ideal och influenser från när och fjärran återspeglas i såväl detaljer som i de större penseldragen. Idag bjuder platsen på det skådespel som uppstår i mötet mellan dåtid och samtid. En rundvandring i trädgården här ger inte bara en upplevelse i stundens synliga prakt innanför murarna och i jordlagren ryms också platsens historia.

Boken ingår i serien Perspektiv från Engelsbergs bruk där bland annat Järnbrukens historia och Kakelugnen i Sverigetidigare utgivits.   Elisabeth Svalin Gunnarsson är författare och fotograf med särskilt fokus på historia, trädgård och arkitektur.

• ISBN: 9789189425088
• 400 sidor.

Boken ger en illustrativ bild av standard- och stilutvecklingen av kök och badrum i Sveriges flerbostadshus och småhus. Utformning och utrustning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. Samtidigt bär historien tydliga spår av hur synen på hushållsarbetet och livet i hemmen har förändrats över tid.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt.

Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Cecilia Björk arkitekt SAR/MSA och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA är författare och illustratörer till böcker som Så byggdes husen 1880–2000, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiskt. Gustav Bergström, »Rävjägaren«, är civilingenjör samt skribent och opinionsbildare inom arkitektur och byggnadsvård.

Boken är nominerad till Årets bok 2020.

Stora boken om byggnadsvård är bibeln för alla som längtar efter ett gammalt hus. Byggnadsantikvarien Göran Gudmundsson, Gysinge centrum för byggnadsvårds grundare, skriver kunnigt och passionerat om renovering invändigt och utvändigt, i stan och på landet. Här får du svar på allt du behöver veta om gamla hus, från grund till skorsten. Och hjälp att tänka. Både när det gäller underhåll och val av renoveringsmaterial samt hur man löser krav på fungerande kök, badrum och värme, utan att den genuina känslan går omintet. Kunskap om byggnadshistoriska stilideal, och varför våra gamla hus ser ut som de gör, blandas med recept på slamfärg och linoljefärg, tips på hur man målar schabloner, trycker tapetbårder, lagar kakel, såpskurar golv och renoverar fönster-en mängd konkreta råd för den som själv vill pröva på.

En praktisk bok om tradition, trivsel, kvalitet och återbruk för dig som vill skapa ett hem med själ! Boken kan ses som en fortsättning på Göran Gudmundssons populära bokserie ”Byggnadsvård i praktiken”.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.