HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

»Målade golv« är den femte boken i serien ”Byggnadsvård i praktiken”.

Den handlar om alla sorters trägolv, både inom- och utomhus. Från skurgolv till rutiga 1700-talsgolv och enfärgade golv från 1800- och 1900-talet.

Det sista golvet bland bokens exempel målades för bara några år sedan. Levande tradition alltså! Boken är praktiskt upplagd och framför allt tänkt att fungera som en handfast instruktion till den som vill måla själv.

Rikt illustrerad med skalenliga förlagor, färgrecept och andra tips. Bildmaterialet består av foton, teckningar och akvareller.

Byggnadsvård för lägenheter tar sitt avstamp i den moderna stadens framväxt under slutet av 1800-talet och låter oss följa utvecklingen av den svenska lägenheten decennium för decennium, fram till 1980-talets slut. Genom att belysa hur politiska krafter samverkat med estetiska ideal och byggnadstekniska landvinningar ger boken en unik inblick i varför våra hem ser ut som de gör. Alltifrån hur bostadsområden utformats och fasader fått sina utseenden, till rummens indelningar, väggarnas färger och golvlisternas specifika profiler. På ett lättillgängligt sätt får du kunskap om den rika historia som döljer sig bakom de kanske slitna golven eller flagnande taperna.

Bokens andra del består av ett utförligt kapitel helt ägnat de praktiska aspekterna av renovering och lägenhetsvård. Här presenteras konkreta strategier för hur man kan närma sig och förhålla sig till frågor som rör vård och renovering, såväl som handfasta tips på hur man bäst går till väga när man står inför behovet av att återställa eller byta ut något.

Byggnadsvård för lägenheter utgör ett oumbärligt redskap för alla som är intresserade av att vårda sin lägenhet och dess historia.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.