Tillsyn och reparation. Ingen byggnadstyp har en sådan historisk förankring som liggtimmerhuset. Det har varit ett hus både för gemene man och herrskap och kommit att i hög grad prägla vår äldre byggnadsmiljö.

Rapporten visar hur liggtimmerhus kan vårdas och repareras så att de bevarar sitt kulturhistoriska värde. Det avgörande är noggrann tillsyn och reparationer som anpassas till den genuina liggtimmertekniken.

Rapporten är skriven för såväl fastighetsägare som byggfolk. Rikt illustrerad.

Måleriverkstan arbetar med renovering av gamla målningar, nymålning med gamla tekniker och tar fram nya produkter inspirerat av Hälsingegårdarnas traditionella måleri. Måleriverkstan håller föredrag och workshops omkring måleriet på Världsarvsgårdarna i Hälsingland.

Anna-Carin Åsbrink har arbetat med gamla målningstekniker i över 40 år och delar här med sig av de många kunskaper inom schablonmåleri hon samlat på sig genom åren.

Häftet på 24 sidor beskriver schablonmåleri på vägg, bård och rullgardin. Innehåller tips om verktyg, tekniker och färgblanding av äggoljetempera. Här beskrivs även målningar från Hälsingland, vilket samtidigt är allmängiltigt för allt schablonmåleri.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Trädgårdsstadens Färger förklarar det speciella med de hundraåriga kulturmiljöerna i Bromma och andra trädgårdsstäder i Sverige. Vad är det som gör trädgårdsstaden till en så attraktiv boendeform även för moderna människor? Vad är det som skapar karaktären i stadsplanen och åt byggnader och trädgårdar från tidsepoker med olika stilideal? Lär dig skillnaderna mellan 1910-talets nationalromantik, 1920-talets nyklassicism och 1930-talets funktionalism.

Författarna började sin kartläggning av trädgårdsstäder i Sverige redan på 1980-talet, genom att ta fram material med färgsättningar och karaktärsbeskrivningar för tidstypiska hus. Delar av materialet finns nu i en permanent utställning i Måleributiken i Alvik och har visats på Stadsmuseet 2013–2015.

Syftet med boken är att uppmärksamma trädgårdsstadens unika kulturvärden för oss alla och samtidigt inspirera dig som husägare att lära mer om arkitektur och färgsättning. En kulturmiljö behöver värnas och ditt hus behöver kontinuerlig vård och omsorg. När du reparerar och renoverar ditt hus – se till att du inte skadar huset på grund av okunskap.