Gysinges tapeter bygger på historiska mönster hämtade ur bevarade original från 1800- och tidigt 1900-tal. Förlagorna kommer från svenska miljöer och speglar flera epoker i byggnadshistorien, från återhållsamma empireuttryck till rikt ornamenterade jugendmotiv. Sortimentet är framtaget för att fungera i många typer av bostäder och miljöer, allt från enkla torp och prästgårdar till herrgårdar och stadsvåningar.
Tapeterna är en del av ett sammanhållet inredningssystem där färg, material och uttryck samspelar. Mönster och kulörer är särskilt framtagna för att kunna kombineras med Gysinges linoljekulörer för inomhusbruk. Tillsammans skapar de en helhet som ligger nära historiska förebilder, där väggar, snickerier och tak målades med dämpade, pigmentrika färger som gav rummen djup och harmoni. Kombinationen av tapet och linoljefärg gör det möjligt att arbeta konsekvent med tidstypiska kulörer och material i hela inredningen.
Varje tapet trycks med traditionella metoder och klassiska pigment som ger ytan liv, lyster och variation. I stället för att sträva efter en tekniskt perfekt rekonstruktion har vi valt att vara trogna originalens faktiska uttryck. De historiska tapeterna var aldrig helt jämna eller felfria, utan bar spår av handarbete, slitage och variation i färg och tryck. Därför har våra tapeter tryckts med alla de små förskjutningar, ojämnheter och missar som hör originalmönstren till. Inte ens bottenfärgerna är korrigerade, utan får vara skimrande, levande och ibland lätt ojämna, precis som förr.
Arbetet med dessa repliker bygger på en unik teknik som vi har väckt till liv i nära samarbete med den svenska tapetfabriken Duro. Genom detta samarbete förs ett hantverkskunnande vidare som annars riskerar att gå förlorat. Tapeterna är därmed inte bara ett inredningsval, utan också en del av ett levande svenskt kulturarv, där kunskap om material, tryckmetoder och färgsättning hålls vid liv och används i praktiken.
Gysinges tapeter lämpar sig väl för dig som vill återskapa eller varsamt komplettera en historisk miljö, där målet är att komma så nära ett tidstypiskt uttryck som möjligt. Samtidigt fungerar de lika väl i moderna interiörer. I ett nutida hem kan de historiska mönstren skapa kontrast, värme och personlighet, särskilt i kombination med linoljefärgens djupa och naturliga kulörer. Genom att blanda gammalt och nytt uppstår rum med både förankring och samtida relevans.
Oavsett om ambitionen är att återskapa en hel miljö eller att låta en enskild tapet ta plats i ett modernt sammanhang, erbjuder Gysinges tapeter ett sätt att inreda med respekt för historia, material och långsiktighet. Det är tapeter för inomhusmiljöer där estetik, hållbarhet och kulturhistoria får samverka över tid.
Tapeten Benedicks Lilja hittades i ett av rummen i arbetarlängorna i Gysinge och har nu återgivits i nytryck. Dess mönster präglas av jugendstilens böljande linjer och mjuka färgpalett med gröna och gräddgula toner. Kring sekelskiftet 1900 blev sådana tapeter mycket populära för sin förmåga att skapa ljusa, inbjudande rum.
Motivet, med elegant svängda stjälkar och bladställningar, är typiskt för jugendstilens organiska formspråk, inspirerat av de nya stilriktningarna som utvecklades i Paris, Wien och Berlin. Resultatet är en tapet som både andas tidens estetik och förmedlar en känsla av harmoni och lätthet. I bild ser du tapeten Benedicks Lilja i originalfärgen grön, vilket är den enda färgställning som den trycks i. Tapet Benedicks Lilja
Tapeten Farstun är en typisk schablontapet från förra hälften av 1800-talet. Epoken kallas i Sverige Karl Johantiden och kännetecknas av en förkärlek för sidenimiterande mönster i sobra kulörer. Ytterst få hade råd med äkta sidentapeter, och de flesta fick nöja sig med imitationer, oftast i form av schablonmålade mönster i limfärg på lumppapper.
Mellanskiktet av befolkningen, präster och borgare, kunde inte heller kosta på dyrbar sidendamast och vände sig istället till lokala målare som blev skickliga på att härma tygmönster med hjälp av schabloner och sidenliknande kulörer. Bönderna tog också till sig modet, men översatte mönstren till klara allmogefärger. Vi har funnit denna tapet i flera bondgårdar i Järvsötrakten, där färgställningen blått, vitt och rött är den vanligaste och mest typiska för böndernas tradition. De mer dämpade färgerna är däremot mer typiska för Karl Johantiden och 1800-talets första hälft.
Schablontapeter kombinerades nästan alltid med en enfärgad bröstpanel upp till fönsterhöjd, av trä eller grålumppapp. Det gav rummen lugn och harmoniska proportioner, även när tapetmönstren var livliga och färgstarka. I bild ser du tapeten Farstun grå, vilket är den enda färgställningen den trycks i. Tapet Farstun grå
Tapeten Färnebo är ett tapetfynd som hittades vid nedmontering och flytt av vår utställningsbyggnad Nästgårds i Gysinge. Mönstret innehåller rosor, girlanger och bladverk som i diagonala bågar bildar ett elegant lodrätt rutmönster. Stilen är tidstypiskt för 1920-talet i en modifierad allmogestil. Finns i en färgställning, beige, se bild nedan. Tapet Färnebo
I samband med restaureringen av förmaken på Wirums Säteri i Småland hittades den första flagan av tapeten Förmaket. Vi trodde först att vi hade funnit en riktig 1700-talstapet. Det diagonalrutiga mönstret, med en liten blomkvist i varje ruta, är typiskt för rokoko, och den flammiga grå limfärgsbottnen gav ett tydligt intryck av handtryck. Allt i vår 1700-talsteori stämde – ända tills vi fann flaga nummer två. Då upptäckte vi att mönstret var tryckt på cellulosapapper, inte på tyglumppapper som det hade varit på 1700-talet. Tapetpapperet var dessutom gjort på rulle, inte hopklistrade ark.
Idag vet vi bättre. Förmaket är faktiskt en tapet från omkring 1860, men den låga, eleganta diagonalrutiga typen var redan populär ett sekel tidigare. Mönstret har sedan dess varit ett av tryckarkonstens favoriter och används fortfarande flitigt i nytryck.
Det som särskiljer Gysinges version är det ojämna, hantverksmässiga uttrycket och den skiftande bottenfärgen, som ger liv och djup åt ytan. Tapeten är ett exempel på tidig maskintryckarkonst, där traditionellt hantverk möter mekaniska möjligheter – ett uttryck som både förankrar mönstret i svensk tapethistoria och gör det relevant i dagens inredningar. I bild ser du tapeten Förmaket i originalfärgställningen grå. Finns även i beige. Tapetprov Förmaket grå
Först under senare delen av 1800-talet blev tapeter var mans egendom. Fattiga familjer köpte ofta tunna tapeter i enfärgstryck till sina väggar, de så kallade 25-örestapeterna. Rika familjer med stora hus och lägenheter kunde istället skapa mer påkostade interiörer med många mönster och färger. Det som verkligen skiljde fattig från rik var dock inte mönstren – de var ofta ganska lika från slott till koja – utan antalet tryckfärger. Ju fler kulörer, desto dyrare tapet var regeln. Och samma regel gäller faktiskt än idag.
Under det sena 1800-talet uppstod samtidigt en tydlig rangordning mellan olika tapetmönster. I finare rum, som matsal och salong, användes ofta stormönstrade tapeter i många färgnyanser, ibland med inslag av guld. I enklare utrymmen, som kök och hall, sattes småmönstrade tapeter. Just denna tapet, Gårdskontoret, har från början suttit på väggarna i ett gårdskontor på Wirums säteri i Småland, med en trolig datering kring 1880.
Det kan vara värt att påpeka att tapeten faktiskt satt på väggarna – småmönstrade tapeter hamnade inte sällan även i taket i interiörerna vid 1800-talets slut. Som väggtapet i enklare miljöer, till exempel torp, farstu, kök eller kammare, är Gårdskontoret en oslagbar stämningsskapare tillsammans med vitt brädtak, skurgolv och ganska mörka snickerier.
I bild ser du tapeten Gårdskontoret i originalfärgställningen mörkgrå. Finns även i ljusgrå och beige. Tapet Gårdskontoret mörkgrå
Tapeten Hullebo hittades i en av arbetarbostäderna i Gysinge vid en inventering i början av 1990-talet. Tapeten hör till jugendstilens böljande och organiska mönster med fint utspridda blomstänglar och flikiga blad som skapar ett lekfullt och harmoniskt intryck.
Med jugendstilens intåg kring sekelskiftet 1900 fick tapeter och textilier ett helt nytt uttryck, från strängt geometriska mönster till dessa mjuka, växtinspirerade former. Tidens konstnärer hämtade ofta inspiration från japanska träsnitt, och man kan ana liknande noggrant komponerade växtdekorationer här.
Hullebo finns i både en mild djupröd och en dov mellangrön ton, båda typiska modefärger från 1900–1910. Tillsammans med en matchande bård framhäver mönstret jugendstilens eleganta formspråk och blir särskilt effektfullt i kombination med snickerier målade i mjuka nyanser som jugendbeige, engelskt rött eller grön umbra. I bild ser du tapeten Hullebo i mild djupröd. Finns även i en dovt mellangrön kulör.
Tapeten Nästgårds är en tidstypisk tapet från andra halvan av 1800‑talet med elegant medaljongmönster i enfärgstryck. Den återfinns i fynd från den nedre salens väggar i Nästgårdshuset i Gysinge, förmodligen uppsatt omkring år 1887, och ger en tydlig bild av vilka mönster och tekniker som var populära i svenska hem vid den tiden.
Mönstret kännetecknas av sina återhållsamma, rytmiska medaljonger i enfärgstryck mot en beige bakgrund, där den starkt ultramarinblå varianten blivit särskilt känd. Förutom blått finns samma mönster även i brunt och engelskt rött, som båda är tidstypiska färgvarianter från perioden och som visar hur enfärgstryck anpassades efter både rum och smak under 1800‑talet.
Tapeten är tryckt i den gamla limfärgstekniken, vilket ger den en unik lyster och en tunn, känslig yta som inte återfinns i moderna tapettryck. Limfärgstryck innebär att pigmenten blandas med en vattenlöslig bindemedelssubstans och trycks direkt på papperet, vilket ger ett levande färgspel och en tydlig materialkänsla. Samtidigt innebär den olackade ytan att tapeten är något mer ömtålig att hantera vid tapetsering jämfört med modern plastbelagd tapet.
Nästgårds är ett exempel på hur tapeter kunde användas för att skapa både elegans och rumsidentitet i salonger och vardagsrum i slutet av 1800‑talet. Medaljongmönstret balanserar ornamentik och återhållsamhet, vilket gör det möjligt att kombinera med både tidstypiska snickerifärger och mer dämpade inredningstoner.
I dag fungerar Nästgårds lika väl i miljöer där man vill återskapa en historiskt förankrad interiör som i samtida inredningar som söker klassiska uttryck med djup och rytm. Dess tunna papper och limfärgstryck ger tapeten ett särskilt liv och en känsla av autenticitet, samtidigt som möjligheten att välja mellan olika tidstypiska kulörer gör den flexibel i användning. I bild ser du tapeten Nästgårds i originalfärgställning blå. Finns även i rött och brunt. Tapet Nästgårds blå
Gården Lars-Daniels i Järvsö är en typisk hälsingegård från 1800-talets första hälft: två våningar, timmer, rödfärgad, med många fönster av gröna handblåsta glasrutor och en dekorerad brokvist. Huvudbyggnaden har till stora delar stått orörd sedan den byggdes. Under 1900-talet användes huset mest som mobiliseringslager för militären, vilket gjorde att det aldrig fanns någon anledning att renovera det.
Tapeten Storkammaren är ett av de mest välbevarade rummen i huset, och det är härifrån denna schablontapet kommer. Tiden är omkring 1840. Tapeten är på allmogevis en stilblandning: glest spridda blombuketter mot enfärgad bakgrund, ett av 1700-talets favoritmönster, kombinerat med ett skirt, spetsliknande medaljongmönster av den typ som nyrokokon förde in först hundra år senare.
Ett annat säkert stilgrepp var att schablontapeterna ofta kombinerades med en lugn, enfärgad bröstpanel upp till fönsterhöjd. Det gjorde att rummet, trots stormönstrade tapeter, blev lugnt och välproportionerat. Originaltapeten är målad med limfärg på lumppapper och har varit övertapetserad flera gånger, vilket gjort att många av de finaste detaljerna i spetsmönstret gått förlorade. Vid nytryckningen har vi varit noga med att bevara denna patina och valt att inte rekonstruera mönstret till perfektion. I bild ser du tapeten Storkammaren i originalfärgställning vit. Finns även i grått. Tapet Storkammaren vit
Tapet Sörgården är ett nytryck av ett gammalt fragment från slutet av 1800-talet, med ursprung som tyvärr är okänt. Den tidstypiska mönsterdesignen kombinerar en dov blå ton med beige botten och skapar ett enkelt men samtidigt detaljrikt rutmönster som fungerar lika bra i äldre hus som i mer moderna miljöer.
Mönstret har rak passning och är kantskuret. Den är tryckt enligt gammal limfärgsteknik på olackat papper – ett viktigt moment för oss i framtagningen av en ny tapet. Samtidigt gör den olackade ytan tapeten något ömtåligare vid själva tapetseringen, vilket är värt att tänka på. I bild ser du tapeten Sörgården blå. Finns även i en mild grön kulör. Tapet Sörgården blå
