Eldar du i din kökspis kontinuerligt behöver du troligtvis inte den här beskrivningen. Handlar det i stället om spisen på fritidsstället, eller en spis du eldar mer sällan, kan du behöva följande instruktion och felsökningsschema. Vanligaste problemet med vedspisar är att man fått en köldpropp i skorstenen och att det ryker in.

1. Öppna spjället helt. Spjället, oftast ett skjutspjäll, släpper ut röken från spisen till skorstensstocken. Förväxla ej detta med storspjället inuti spiskåpan. Storspjället behöver inte öppnas bara för att du eldar i spisen.

1. Öppna den lilla sotluckan på spisen. Lägg en eller ett par tidningssidor och tänd på. När papperet brinner med flasande ljud är köldproppen borta. Men proppen kan komma igen innan du fått fart på brasan och det kan ryka in ändå. Ett bra knep, istället för brinnande tidningspapper, är detta: ta lite T-röd i ett konservburkslock. Tänd på och låt spriten brinna ut. Det tar en liten stund, men brinner istället tillräckligt länge för att proppen skall hållas borta. Stäng därefter sotluckan.
2. Gör iordning en brasa. Bottna med tidningspapper och näver, stickor, skräp eller dylikt. Lägg gärna in en ljusstump. Har du en späntkniv, spänta stickor så behöver du inga stearinljus. Lägg småved ovanpå. Tänd. Låt eldstadsluckan och även askluckan stå på glänt. Vissa spismodeller har en justerbar dragöppning i askluckan, låt i så fall den stå öppen tills elden tagit sig. Sedan kan du successivt stänga luckorna helt. Här finns två skolor: en del har bara eldstadsluckan öppen, andra bara askluckan, andra har båda öppna. Spisar är olika, människor likaså. Det viktigaste är att du får det att brinna.

1. Fyll på vatten i varmvattencisternen. Kopparbehållaren får inte stå tom för då bränns den sönder.
2. När brasan brunnit till hälften, lägg på mer ved. Nu kan du börja gå över till större vedträn. Lägg inte bara in ett i taget, utan fyll på ordentligt så att brasan brinner "brett". Det skall brinna ordentligt, spisen skall bli het, men inte glödröd. Då måste du lugna dig, annars förstörs roster och brännjärn och spisen kan till och med slå sig.
3. Nu kan du skjuta in spjället till hälften om du vill. Då brinner brasan långsammare och du får ut mer värme av veden. Elda så länge du vill.
4. När elden brunnit färdigt, rör om med spiskroken i eldstaden och förvissa dig om att brasan verkligen har slocknat. Stäng skjutspjället helt och du behåller värmen ett tag till.

I köksspisar av järn behöver ugnsdelens tak täckas med lerbruk för att ge jämnare värme i ugnen och så att värmen inte stiger och sjunker för hastigt när man eldar. Lerbruket är också nödvändigt för att inte spisen skall spricka vid för hård eldning. I gamla järnspisar brukar man bara se rester efter denna isolering i form av ett gruslager ovanpå ugnen. Eldfast lerbruk ska endast muras på ugnstaket.

Så här gör du:

1. Se till att järnspisen är kall. Lyft sedan bort spisringarna och/eller kokplattorna.
2. Avlägsna gammalt lerbruk om sådant finns kvar ovanpå ugnsdelen. Nu är ett bra tillfälle att även se över insidan av själva eldstaden. Kontrollera att följande delar inte har slagit sig, gått sönder eller spruckit: Brännjärnet (sitter på sidan mot ugnen), cisternjärnet (sitter på sidan mitt emot) och rostret (där veden läggs). Dessa är delar är enkla att byta själv och kan köpas i välsorterade reservsdelsbutiker för eldstäder.
3. Blanda leran med vatten och halva påsen av svarvspån. Bruket skall vara fast för att kunna muras så jämnt som möjligt.
4. Lägg ut bruket ovanpå ugnen. Här är händerna det bästa redskapet. Tjockleken på det utlagda bruket bör vara mellan 10 och 15 mm. Var noga med att inget lerbruk hamnar bakom brännjärnet för att slippa att järnet slår sig. Ta en tunn kniv eller liknande och dra den mellan brännjärnet och lerbruket för att undvika att brännjärnet muras fast.
5. Avsluta med att strö resten av svarvspånen över leran och tryck fast dem lätt med handen.
   Tips! Tänd några värmeljus i ugnsdelen. Detta för att snabba på torkningen en aning och förhindra att fukt byggs in i bruket, något som annars kan orsaka att leran spricker i förtid. 
6. Vänta ungefär ett dygn med att lägga tillbaka spisringarna och/eller kokplattorna.
7. Efter en veckas torkning kan spisen börja eldas igen. Eldningen bör ske försiktigt de första tre-fyra gångerna.
8. Med tiden spricker bruket sönder och ett nytt lager måste läggas på.

• Sotaren är en självklar konsult om spisen inte fungerar.
• Spisen kanske är dåligt ansluten mot muren.
• Kajor kan ha byggt bo i skorstenen. Ett kajbo eller nedfallande löv kan orsaka kondens och få tegel att vittra samt proppa igen skorstenen. I ett fritidshus som stått tomt rasar ofta sotet från skorstensväggarna ner i piporna. Det hamnar längst ner i kanalen och kan lägga sig så att röken inte tar sig ut (oftast finns det en sotlucka strax under, där du kan sota själv). Ett felaktigt anbringat kajnät kan också orsaka sotbildning och stopp i skorstenen.
• Köldproppar beror oftast på att skorstenen är kall. Om det finns flera kanaler i skorstenen och de andra inte används bildas det lätt köldpropp. Förr när alla kanaler användes var det sällan problem med köldproppar. Så se till att de andra kanalerna är lite öppna, så att hela skorstenen ventileras för jämnan. Lite genomströmning är bara bra och håller köld och fukt borta från huset. Lämna även skjutspjället till spisen lite öppet och låt sotluckan stå lite på glänt när du åker ifrån huset. Om huset står kallt så bidrar detta till att luften rör sig fram och tillbaka, skorstenen torkar ur och köldproppar trycks undan. Även storspjället till spiskåpan bör stå lite öppen av samma orsak.
• Veden skall vara torr, särskilt om du eldar ofta. Tag gärna in veden ett dygn innan du eldar, så fukten hinner gå ur den. Fuktig ved får spisen och skorstenen att sota igen. Sur rök luktar illa, torr rök däremot får en att drömma tillbaka till gamla tider.
• Ett bra sätt att hålla spisvärmen är att ha en stor gryta med sjudande vatten ovanpå. Vattnet bevarar värmen längre, ungefär som ett värmeelement. 
• Ett annat sätt att behålla värmen är att fylla bakugnen med tegelsten, täljstensskivor eller dylikt. Då lagras värmen i några timmar till och spisen kan fortfarande vara lite varm dagen efter, vilket gör att man lätt får igång en brasa. 
• Man skiljer mellan skjutspjäll och storspjäll. Skjutspjället sitter i skorstenspipan och där går röken ut i skorstenen. Vissa spisar har rökkanalen rakt upp från ett plåtrör ovanpå spisen och därefter ut i skorstenen. Då sitter också ett vridspjäll på röret, istället för ett skjutspjäll i muren. Storspjället sitter ovanför spisen, i spiskåpan, om det finns en sådan. Där drar matoset och den dåliga luften ut.
• Skjutspjället kan ibland ha fastnat i fel läge. Ryck fram och tillbaka några gånger. Kommer det sot ut genom hålet vid spjälltenen är det tecken på att det ligger sot ovanpå spjället och blockerar. Normalt är en rökkanal cirka 13 x 13 cm. Mät på spjälltenen att längden på tenen ökar med 13 cm mellan helstängt och helöppet.
• Aska ur eldstaden om den är mer än halvfull. Mycket aska gör det trångt för brasan, spisen blir för het och roster, cisternjärn och brännjärn kan brännas sönder.

Det finns lite olika bestämmelser när det är dags att sota, kontrollera med sotningsväsendet i din kommun vad som gäller. Att det är dags att sota märks på att det ryker in genom spisplattor för att sot ligger i kanalen. Sotskägg som hänger under plattorna är också ett säkert tecken på att det behövs sotas. Nästa stadium där det bildas "blanksot" av sotskägget det vill säga sotet under plattorna övergår till blank tjära.