Lerklining

Lerklining

Gör det själv

Historik

Att klä väggarna invändigt i timmerhus med naturmaterial som lera har varit en hållbar isoleringsmetod ända sedan vikingatid. Leran gjorde väggarna täta och dragfria. Den släta lerytan gav en fin grund för limfärgsmålning och ett slätt underlag för papperstapeter. Lerklining har också använts för att täta blindbottnar i golv, som utstockningsbruk för kalkputs utomhus etc.

Lerklining är en metod som används i många restaureringssammanhang. Genom den höga värmeisolerande och vindtätande förmågan i lerkliningsbruket, passar metoden även för privata hus och stugor. Ännu mer aktuellt blir metoden i vår tids jakt efter energisnåla, miljövänliga, hälsosamma och hållbara byggnadsmaterial. Och då har vi inte ens pratat om den låga kostnaden! En kvadratmeter lerklining kostar i material (lera, sand, nät, spik etc) runt 100 kronor.  Om du är normalhändig, fixar du dessutom arbetet själv. 

Förberedelser

Bästa tid för att lerklina är höst och vår. Vid för hög temperatur torkar nämligen lerblandningen för snabbt, spricker och fäster dåligt vid underlaget. Vid för låg temperatur kan det istället uppstå fukt- och mögelproblem, eftersom lerkliningen gör väggarna mycket våta. Ibland börjar det till och med växa ut skott i väggen. En rolig syn men helt ofarlig. Leran innehåller naturliga ämnen från sädesslag och halm mm och så fort den torkat slutar den att "gro". Kvar har du endast naturlig armering.

Lerkliningen bör utföras så sent som möjligt i byggprocessen, eftersom materialet är känsligt för kraftiga stomrörelser. Uppsättning av såväl ytterpanel som foder och lister inomhus bör därför vara klar innan kliningen genomförs. Räkna också med att lerkliningen bygger ca 2,5 centimeter och sätt snickerierna därefter. Springor och hålrum på mer än 4-5 centimeters djup fylls först igen med träkilar, lister eller dyl.

Rensa först väggarna från gammal, lös lerklining, tapeter etc. Fast bruk får gärna sitta kvar. Tag tillvara den lösa lerkliningen och blötlägg den 3-4 dagar i en plastbalja eller ett kar, innan den skall återanvändas. Häll inte på mer vatten än att det kan sugas upp av bruket.

Lerklining fästes förr på diagonala ribbor eller islagna trätappar. De kan användas igen om de är i bra skick. Vanligtvis har lerkliningen fästs direkt på timmerytan som flisats upp med en specialyxa. Sådan yta orkar normalt inte bära en ny lerklining.
Att hugga nya ››fjäll‹‹ är också svårt i gammalt, torrt virke. Komplettera istället med ett förzinkat murnät eller ett stadigt kycklingnät.

Fäst nätet med galvade märlor eller rostfri fästklammer med 10-20 centimeters mellanrum, så att nätet blir så stumt som möjligt mot underlaget. Galvad 3” trådspik duger också utmärkt (se bild) som alternativ till märlor och är lättare att fästa. Spiken knackas in i väggen med 15-20 centimeters mellanrum och böjs sedan så att den lägger sig över minst två maskor i nätet (se bild).

Täck in de ytor som inte skall klinas. Golvpapp eller masonit passar bra på golv, vattentålig tejp passar runt foder, lister o s v. Leran kan i och för sig tvättas bort med vatten, så lerspill är ingen katastrof.

 

 

Fäst nätet

Fäst nätet med galvade märlor eller rostfri fästklammer. Galvad trådspik duger också bra.

Recept

 

8 liter lermjöl (ca 10 kg)

24 liter sand (ca 35 kg)

2 liter limvatten

4-8 liter vatten

8-16 liter hackad linhalm 

ev gammal uppblött lerklining

 

Detta recept ger en blandning på ca 25-30 liter, vilket räcker till ca 2 kvadratmeter väggyta, en normalstor sats första gången man prövar på att laga trasig gammal lerklining. Följande mängdberäkning, ger däremot ca 25 kvadratmeter lerklining:

5,5 st säckar lermjöl á 25 kg

500 kg sand

40-80 liter vatten

4 st säckar blötlagd, hackad linhalm á 5 kg

20 liter limvatten (400 g animaliskt lim
+ vatten) 

Blanda alla ingredienser i en cementblandare, utom linhalmen, till en smidig massa. Tillsätt till sist den blötlagda linhalmen och kör ca 10 minuter. Du kan också trampa lerblandningen i en trälåda, klädd med en kraftig, vattentät presenning. Jobbigt, men kul. Blandningen skall när den är klar vara smidig och lättstruken, utan att vara vattnig.Vill du återanvända gammal lerklining kan den blandas upp med lika stor mängd ny. Materialet du blötlägger får dock inte innehålla tapetrester, kakor av kalkbruk och dylikt.

Leran utgör det huvudsakliga bindemedlet. Den här angivna mängden gäller för sandfritt lermjöl som finns att köpa på säck i Gysinge. Kakelugnslera går inte att använda, eftersom den redan innehåller sand. Likt alla andra bruk måste man hålla sig till vissa proportioner mellan bindemedel (lera, kalk, cement etc) och ballast (sand, grus etc). Normalt har man 1 volymdel bindemedel på 3 delar ballast. För lite bindemedel ger svagt bruk med dålig vidhäftning. För mycket bindemedel ger krympning och sprickor. Gör alltså ett prov först och låt lerkliningen hårdna! 

Limvattnet är ett rent bindemedel och bereds av animaliskt lim.

200 g benlim + 10L hett vatten. Rör ner benlimmet i det heta vattnet i ett rymligt kärl. Låt stå över natten så att limmet smälter ordentligt. Rör gärna om då och då.

Sanden bör vara finkornig och saltfri mursand. Använd inte havssand. Linhalmen skall vara rötad och hackad i längder om ca 5 cm. Linhalmen blötläggs minst ett par timmar, helst ett dygn, före användning.

Arbetets gång

Grundstockning

Fukta de ytor som skall lerklinas genom att stänka vatten över ytan med en kalkborste eller målningsborste. Fukten gör att lerkliningen inte torkar för snabbt. Fyll först djupare håligheter och springor i underlaget med bruk. Jämna ut bruket med sleven och var noga med att leran tränger in väl i alla håligheter. Låt torka till nästa dag. 

Lerkliningen spricker lätt om den läggs i tjockare påslag än 2 cm åt gången. Låt därför grundstockningen torka över natten. Den bör dock inte bli genomtorr innan nästa påslag. Därför är det lämpligt att fukta väggarna genom att stänka vatten med en målningsborste över ytan innan du sätter igång igen. Sitter gammal lerklining kvar på väggarna är det speciellt viktigt att kanterna i den blir väl genomfuktade för att lerkliningen skall hålla ihop. När du lappar gammal lerklining är det bra att lägga det nya bruket något tjockare än det gamla. Lerkliningen sjunker nämligen något när den torkar.

Putsning

Slå på ett lager på drygt 1 centimeter bruk. Jämna ut med mursleven och putsa helst med en s k spanska, en träskiva eller metallskiva med handtag, som du för runt i cirklar, för att släta ytan. Låt stå och torka till nästa dag.

Finputsning

Lägg på ett till lager lerklining. Rekommenderad tjocklek är ca 2,5 cm. Jämna till ytan med mursleven och spanskan. Minska gärna mängden linhalm i finputsningsbruket, eller uteslut den helt, om du vill ha en helt slät yta, utan synliga stickor i bruket.

 

Tips!  En yrkesmurare är ofta bra hjälp vid lerklining, även om han inte har lerklinat förut. Men han kan tekniken att putsa och det är det som är huvudsaken.

Till vänster, nyss tätad timmeryta, före nätning.

Till höger, gammal lerklining på ribb.

PRODUKTER I ARTIKELN

Märla, 30 mm
Märla, 30 mm 1 kr
Hackad linhalm
Hackad linhalm 375 kr
Lermjöl
Lermjöl 398 kr

VARUKORG

Totalt: 0 kr

Till kassan

DINA PRODUKTER

Stäng
Hem
Våra butiker
Om oss
Kundtjänst och köpvillkor
Registera