Reparation, underhåll och tips vid eldning
Vissa skador är vanliga på kakelugnar. De flesta är lätta att åtgärda själv, till exempel glasyrskador, eller fog som släpper. Andra är mer allvarliga och kräver hjälp av en kakelugnsmakare eller van murare. Det kan behövas om ugnen läcker rök på utsidan. En vanlig skada som man själv kan åtgärda är däremot när mindre tegelbitar lossat i eldstaden och när putsen ramlat bort inuti.
Tänk på att aldrig använda cement eller betong vid lagning, reparation eller uppsättning av kakelugn då detta försvårar, eller i vissa fall omöjliggör framtida renovering eller nedmontering.
Om mindre tegelbitar eller puts ramlar bort inuti eldstaden lagas med kakelugnslera. Den främsta anledningen till att man använder lera är att den har en förmåga att utvidga sig och ta upp och fördela det tryck som värmen alstrar. Lerans egenskaper gör ugnen hållbar och säker och motverkar att kaklen sprängs och läckor uppstår.
Börja med att ta bort löst lerbruk och eventuellt löst tegel med hjälp av en slö morakniv eller en spackelspade. En stålborste kan vara bra att ha om ytan som skall muras är väldigt sotig. Puts fäster nämligen inte på sotiga och feta ytor. Tvätta därför tegelytorna med vatten och svamp.
Blöt ordentligt med vatten runt de ytor som skall muras. Använd svamp. Blanda det torra lerbruket med vatten till en smetig, men inte rinnig, konsistens. Mura tillbaka löst tegel med hjälp av leran. Försök pressa in så mycket lera som möjligt i hålrum och fogar. Putsa sedan hela ytan med ett tunt lager lera med hjälp av svampen.
Låt torka i en till två veckor. Börja sedan att elda försiktigt med mycket små brasor och trappa stegvis upp till en normal brasa.
Obs! Några andra verktyg till själva murningen behövs inte. Händerna är bästa redskapen och lerbruket fräter inte på huden, utan är skönt att arbeta med.
Ofta finns det småskador på en gammal kakelugn, ett hörn på ett kakel saknas, eller flisor av glasyr har fallit bort. Sådana fel är oftast inget problem att åtgärda själv. Om en bit av ett kakel saknas kan du själv laga med hjälp av gips.
Gör en pasta av gipsmjöl och vatten enligt tillverkarens anvisningar. Låt gipset brinna (stelna) en stund tills smeten fått rätt konsistens och lätt kan läggas på kaklet utan att den rinner. När gipset är helt torrt slipas ytan jämn med vårt finaste sandpapper och stryks med lika delar linolja och balsamterpentin. När detta torkat målar du in den nya biten med dammarlösning blandat med pigment i kaklets kulör.
Dammarlösning (dammarfernissa) används traditionellt på kakelugnar, istället för linoljefärg. Dammarfernissan gulnar nämligen inte när ugnen blir varm. Tillred genom att röra ihop färgpigment med dammarlösning till en gröt. Späd sedan med ytterligare lösning till lämplig konsistens.
Om ugnen är riktigt gammal och matt kan man späda den färgade dammarlösningen med terpentin, så att den blir mindre blank. Om glasyrskadorna bara består av små urslag eller enstaka flagningar, räcker det oftast med att måla i dem med dammarlösning som ovan, och helt utesluta gipslagningen. Med rätt kulör i sårigheterna försvinner de ändå för ögat. Upprepa behandlingen om färgen inte täckte tillräckligt första gången.
Kakelugnsfog används till gamla kakelugnar där fogmassan mellan kaklen ramlat bort så att ugnen ser allmänt risig ut, eller till nyuppsatta kakelugnar som aldrig blivit fogade förut. Fogmassan fyller ut fogar och andra ojämnheter och fräschar upp helhetsintrycket. Den tätar även mellan kaklen så att rökavgaser inte går in i rummet genom fogarna. I Gysinges sortiment finns en färdigblandad kakelugnsfog, som passar till vita ugnar. Om kakelugnen är färgad kan torrpigment tillsättas innan vatten blandas i.
Det går även bra att blanda kakelugnsfog på egen hand. Blanda 8 hg krita med 2 hg titanvitt pigment. För färgade ugnar kan det titanvita pigmentet bytas ut mot färgmigment av annan kulör. Blanda sedan med vatten enligt instruktionen ovan.
Normalt eldade man förr två brasor per dygn, en på morgonen och en på kvällen. Ugnen håller sig nämligen varm i ungefär 12 timmar efter en eldning. Det normala är att man stänger både inner- och ytterluckor när eldningen är avslutad. På så sätt kan man behålla en del värme. Önskar du däremot påskynda uppvärmningen av rummet kan du öppna luckorna så att värmen från glöden strömmar ut i rummet. De glödande kolen osar nämligen inte när de är utbrända.
Tänk på att aldrig elda hårdare i en kakelugn än att du kan hålla handflatan på kaklet. Då kan den bli överhettad och spricka!