Lasyr är en färg med mindre färgpigment än vanligt. Färgen är helt enkelt mer genomskinlig än normalt och man kan därför se underlaget igenom. Det här sättet att måla blev speciellt populärt från 1860-talet då schweizerstilen gjorde sitt intrång i Sverige. Stilen ville att trä skulle se ut som trä, men ändå »förbättras« och få mer kulör än det hade naturligt. I spåren av detta trämode följde ett enormt uppsving för träådring, en teknik där man först målar underlaget tunt i en kulör och sedan laserar över den med en annan. Mönstret, eller själva ådringen, uppkommer alltså när man ser bottenfärgen genom lasyren. Så målar man bl a björkådring och så målar man mahognyådring.

Lasyr kan också bestå av bara en strykning där man låter det naturliga träet lysa igenom. Den tekniken blev populär samtidigt och många interiörer från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är målade så. Modet kom igen på 1970-talet och i snart sagt var och varannan villa i Sverige fanns den tiden t ex ett laserat allmogekök.

Lasyrens kvalitet hänger samman med ingrediensernas kvalitet. Den kan vara av plast och föga långlivad, eller av linolja och fortfarande i nyskick fast den kanske är 150 år gammal. Utomhus är lasyr inte någon bra färg, genom att solens ultravioletta ljus lätt når in i träet och åldringsprocessen går fort. Vill man förnya lasyren hamnar man oundvikligen i problemet att den blir alltmer täckande för varje ommålning. Inomhus, däremot fungerar den bättre och man kan själv tillverka sin egen lasyr bara genom att späda vanlig linoljefärg med linolja och terpentin

• 1. Gör först ren den yta som skall laseras. Bästa underlaget är en ren träyta, hyvlad eller fint slipad med stålull eller sandpapper.
• 2. För att få en jämn sugning och därmed en jämn kulör, bör du först olja in ytan med en s k halvolja, en blandning av 50 procent kokt linolja och 50 procent terpentin. 
• Låt torka 1-2 dygn. 
• 3. När ytan är torr stryks lasyrfärgen på. 

Blanda: 

• 1/3 färdig linoljefärg i önskad kulör
• 1/3 kokt linolja
• 1/3 terpentin

Stryk på lasyren flödigt med pensel. 

• Släta därefter ut färgen för att få en jämn kulör och för att färgen inte skall bli för tjock. Olika kulörer har olika täckning, men täckförmågan avgörs också av hur lätt du är på handen.
• Tryck penseln hårt och färgen blir tunnare. Var lätt på handen och den blir tjockare. Om du vill ha mer täckning kan du också öka mängden färg i lasyren – eller måla en gång till! Men låt torka emellan.

Enkel björkådring, oavsett hur skicklig du är på att imitera trä med pensel blir färgtonen alltid bra om du följer vårt recept. Känner du dig osäker kan du utesluta själva träimitationen och andra finesser och enbart måla »långhalm« (göra ytan stripig med en tapetborste). Redan det ger rätt intryck och stämning. Måla alltid prov först genom att göra i ordning en masonitskiva vid sidan om och måla den med lasyrgrund. På den kan du öva ådring innan du ger dig på de rätta ytorna. Både lasyrgrund och lasyrfärg finns numera att köpa färdiga i Gysinge, men vi lämnar ändå ut ett gammalt standardrecept här nedan.

Måla en tunn bottenfärg av ljusgul linoljefärg motsvarande högst 7 procent järnoxidgult i vår färgkarta. Grundfärgen är bara till för att jämna ut underlagets egna kulörskiftningar och får gärna vara tunn, sträv och mycket matt, annars halkar du bara runt med lasyrfärgen i nästa moment.

Stryk ut lasyrfärgen över den grundmålade ytan.

Fördela lasyren jämnt med en mjuk tapetborste.

Flamma vissa partier, t ex spegelfyllningar, med björkådringspensel.

Vänta en stund tills färgen »satt sig«.

Mjuka sedan upp det flammiga mönstret genom att försiktigt borsta ytan med fördrivare. Som fördrivare kan man använda en platt lackpensel av så god kvalitet som möjligt.

Håll fördrivaren torr genom att torka bort färgrester med en ren trasa mellan varven.

Låt torka. Stryk gärna hela ytan ytterligare en gång tunt med opigmenterad lasyrolja. Då blir ytan ännu tåligare mot slitage.

Ett tips är att börja men den något enklare tekniken »långhalm« och undvika svårare kärnteckning och regelrätt träimitation. Helhetsintrycket blir inte sämre för att man väljer detta enklare sätt att måla.

• Gör i ordning en masonitskiva vid sidan om och grundmåla den. På den kan du öva ådring innan du ger dig i kast med de rätta ytorna. Även för mahognylasyr använder du lasyrgrund som bas. Här  nedan hittar du  ett gammalt standardrecept.
• Måla en tunn bottenfärg av ljusgul linoljefärg, motsvarande högst 7 procent järnoxidgult.
• Gör färgen mager, d v s späd den med minst 10 procent terpentin. Grundfärgen är bara till för att jämna ut underlagets egna kulörskiftningar och får gärna vara tunn, sträv och mycket matt, annars halkar du bara runt med lasyrfärgen i nästa moment. Här följer ett gammalt recept som bygger på användande av torrpigment.

• Stryk ut lasyrfärgen ovanpå bottenfärgen.
• Fördela den jämnt med en tapetborste. 
• Teckna trämönster med hjälp av pensel, tapetborste eller dyl.
• Lägg eventuellt in en kärnteckning med hjälp av lite lasyr som bryts i ännu mörkare färg än själva mahognylasyren.
• Vänta en stund tills färgen »satt sig«.
• Mjuka sedan upp målningen genom att borsta ytan försiktigt med en fördrivare.
• Låt torka. 

Stryk med fördel hela ytan ytterligare en gång med opigmenterad lasyrolja. På så sätt blir ytan extra tålig mot slitage.

• Blanda 100% grön umbra linoljefärg och 95 % balsamterpentin
• Dra över lasyren över den målade, torra ytan. Räkna med att den behöver sitta en timme, ju längre du dröjer med att torka bort den, desto hårdare fäster den.
• Skulle den hinna torka för mycket är det bara att lösa upp den med en trasa indränkt med terpentin.

Den smutsgrå lasyren lägger sig i skador och fördjupningar och målningen ser plötsligt mycket äldre ut.