Slipning av gamla trägolv ruggar upp och förstör den hårda och tåliga ytan. Golvet blir mjukt av slipning och det tar många år att få upp en hård och vacker skuryta igen. Slipa därför aldrig gamla fina skurgolv!

Om du lägger in ett nytt brädgolv – slipa det inte, behåll det hyvlat och hyvla ner eventuella ojämnheter med en vanlig putshyvel. Säg till när du beställer virke till ett nytt skurgolv att kärnsidan måste vara uppåt, annars skålar sig bräderna fel.

Skurgolv är plank- eller brädgolv av obehandlat trä som bara skurats med såpa och kallt vatten. Golven är alltså obehandlade. Skurgolven har kommit i ropet igen. Varma och sköna på ytan, billiga och miljövänliga att underhålla. Ljusa och vackra. Förr förknippades skurgolv med värk och slit och skurning en gång i veckan. Idag är allt annorlunda. En bidragande orsak till skurgolvens renässans är Gysinges linoljesåpa. Du behöver inte slita ihjäl dig för att få rent. Dessutom finns det skurborstar på skaft för att spara på ryggen. Nu lägger man till och med skurgolv i offentliga lokaler – och skurar dem med linoljesåpa. 

Väljer du skurgolv, är du inte låst för framtiden. Då har du alla andra alternativ till golvbehandling kvar. Skurgolv är dessutom de enda golv som bara blir lättare och lättare att underhålla och blir dessutom bara vackrare med åren.

Många blandar ihop såpskurning och såpning. Såpskurning är det klassiska sättet att göra rent golv med kallvatten och såpa. Det ger ljusa och smutsavvisande golv med en stark yta. Såpning däremot är en modern golvbehandling där man dränker golvet med såpa och sedan låter den torka in. Mångas erfarenhet är att såpning ger kladdiga golv, som är känsliga för vattenfläckar och att metoden gör golven svårare att hålla rena. Såpan ger en klistrig yta som snarare drar smuts till sig än stöter ifrån.

Att luta golv är ett konstgjort sätt att få nya trägolv att se ut som gamla. Men också bara det. Underhållet blir mycket svårare och mycket mer krävande. Behandlingen är också dyr och kräver dyra tvättmedel för att underhållas. Behandlingen är också tveksam ur teknisk synpunkt. Att blanda lut och trä är samma metod som man använder för att lösa upp träet när man gör pappersmassa. Det är också den uppmjukade ytan som gör att många klagar på att lutade golv blir så svåra att hålla rena.

Att kalka trägolv för att få dem att se ut som skurgolv, hör man ibland talas om. I tidningarnas inredningsbilagor presenteras »receptet« som gammalt och det talas om kalkade golv som om det skulle ha varit mycket vanligt förr. Vi har fått flera desperata telefonsamtal genom åren från folk som prövat på behandlingen. Vi fick också en utskällning per telefon av någon som undrade hur vi kunde rekommendera en golvbehandling som gjorde att hans golv kommit att se ut som en trägolvsimiterande plastmatta från Ikea! Vi vill bara säga det, en gång för alla: Vi rekommenderar inte metoden! Den ger inga naturliga skurgolv! Vill du ha ett skurgolv finns det bara en metod – såpskurning

Fernissade golv blev vanliga vid sekelskiftet 1900. Behandlingen gjorde golven högblanka och lättstädade. Ofta tömde man ner linoljefärg i fernissan för att åstadkomma t ex bruna golv. Fördelen med linoljefernissa är bl a att den kan målas i skikt på skikt nästan hur många gånger som helst. Normalt fernissades golven om till jul. Då fernissade man även korkmattorna, en del möbler, den ådringsmålade köksinredningen etc. Fernissa slits relativt fort och den blir matt på de ställen där man går mycket. Den är å andra sidan lätt att förnya och det krävs ingen fackman för jobbet. 

Lackade golv började bli vanliga på 1960--talet. Spegelblanka trägolv blev ett mode som delvis håller i sig än. I gamla hus hör lackade golv absolut inte hemma. En av de stora nackdelarna med lackning är att golven måste slipas om innan de kan lackas på nytt. Och slipning sliter på golven. Ingenting av arbetet kan man göra själv – om man har kvalitetskrav – och lackerna är oftast både miljö- och hälsofarliga. En annan nackdel är den korta hållbarheten. Efter bara något år börjar slitaget synas i form av matta gångstråk och grå blemmor där lacken punkterats och skurvattnet runnit ner i träet.    

Oljning av golv har egentligen ingen längre tradition, men med rätt sorts golvolja är det ett utmärkt alternativ, framför allt till lackade golv. Till fördelarna med olja kontra lack hör att du kan göra jobbet själv och att du inte behöver slipa om golven inför nybehandling. En fördel är också att du bara behöver underhålla de delar av golvet som slits. Behandlingen är långt billigare än lackning och betydligt miljövänligare. Idag har det kommit många nya golvoljor på marknaden, men skillnaden i kvalitet är mycket stor.

Många drömmer om ett golv som ser ut som ett ljust skurgolv, är lika lättorkat som ett lackgolv, och ändå lika lätt att underhålla, som ett oljat golv. Finns det en sådan tulipanaros? Svaret är: Nej, tyvärr inte.

– Men om man först vitlaserar golvet och sedan oljar det ovanpå lasyren? Då kommer golvet ändå bara se ut som ett oljat golv, som först är laserat. Något skurgolv kommer det inte att likna. Därtill får du bekymmer när du väl slitit igenom oljeskiktet och kanske också slitit lite på lasyren. Då går det inte att laga lasyren utan att golvet blir fläckigt och ojämnt. Att måla i ny lasyr, bara på de fläckar där den är borta, blir aldrig snyggt. Istället blir du alltså tvungen att slipa om golvet för att få det bra igen.

– Men om man tömmer ner lite vit linoljefärg, direkt i golvoljan då? Det är faktiskt vanligt att många använder Gysinges linoljefärg till att bryta golvolja med. Problemet uppstår när det är dags att förnya behandlingen. Som alltid. Att måla ny lasyr ovanpå gammal, fungerar inte. Två lager lasyr blir en täckande färg. Och där den gamla behandlingen är bortsliten blir det bara ett lager lasyr. Gissa hur det golvet kommer att se ut? I vilket fall som helst kommer ingen någonsin att associera det till ett gammaldags skurgolv. 

Många tror att man bara kan olja in golv med kokt linolja, och att det är samma sak som att behandla det med riktig golvolja. Det är det inte alls! Visserligen kan man aldrig skada ett golv med linolja, men nackdelen är att linoljan slits så fort och att den tvättas bort så mycket snabbare än om golvet vore behandlat med riktig golvolja. Golvolja, som också är gjord på linolja, innehåller nämligen även harts, som gör ytan stark och slittålig.

På senare år har det också blivit modernt att impregnera golv med upphettad linolja (varför man nu skulle behöva impregnera golv inomhus?). Metoden är brandfarlig och hindrar möjligheten till att i framtiden återgå till ett riktigt skurgolv, eller målat golv, för att underlaget en gång för alla blivit för fett. 

Målade golv var vanliga redan på 1700-talet. Golven målas tunt med linoljefärg av hög kvalitet, som åldras vackert och ger en slitstark yta. Alla trägolv kan behandlas så här, men framför allt är målade golv en perfekt lösning om man har gamla, slitna, stickiga och fläckiga golv, som inte ser ut att gå att rädda på annat sätt. Målar du ett sådant golv, kan du skjuta upp golvbytet ytterligare en generation och under tiden ha ett lättstädat och vackert golv med tydlig antikkänsla. 

Många frågar oss efter korkmattor med gammaldags mönster. Tyvärr tillverkas inte sådana längre. Inte ens riktiga linoleummattor, utan plastskikt ovanpå, finns att få tag på idag. Vårt råd är att som alternativ måla trägolven med linoljefärg i en passande kulör. Målade golv förekom nämligen parallellt med korkmattor hela tiden och är också kulturhistoriskt »korrekta«.