Stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen
Tidstypiskt ger dig som påverkar och utvecklar bostadshus och interiörer ett verktyg att basera långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av byggnadsbeståndet på kunskap om befintliga värden.

Författarna tar oss med på en hundraårig resa genom stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen. Tidstypiska byggnadsdetaljer från Stockholm presenteras decennium för decennium. Från 1880-talets klassicis­tiska arkitektur via 1930-talets avskalade funktionalism till 1970-talets återgång till stenstadens grammatik som ideal.

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil vilket gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Läsaren får här tillfälle att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv.

Med fotografier och ritningar visas enkelt och tydligt utvecklingen av bostadshus i staden och vilka spår som olika stilideal har avsatt.

En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller att använda ritningarna för att tillverka nytt.

Boken vänder sig till arkitekter, fastighetsutvecklare, förvaltare, fastighetsägare men även till bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Boken är även lämplig i undervisningssammanhang.

”Invändig renovering” är den fjärde boken i serien – Byggnadsvård i praktiken. Boken handlar om husen invändigt, varför de ser ut som de gör, om traditionen bakom, om hantverket och sist men inte minst om hur man renoverar så att inte dessa kvalitéer försvinner.

Här avhandlas snickeriprofiler, beslag, golv, tak och väggar, trappor, kök och köksinredning, hygienutrymmen, el och belysning på ett sätt som visar att det gamla snarare är en tillgång än ett hinder när man skall bo i huset.

Boken, som handlar om husen från 1700-talet till 1900-talet, visar också lämpliga kompromisser, då det gamla ofrånkomligt krockar med det moderna.

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.



I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.